Är vi inte framme snart...

Söndag igen. Precis en vecka efter pappas och min lilla utflykt. Lilleman skulle följa med på sin första segling och därmed också sin första "långtur" med segelbåt. Pappa hade seglat ner till Åhus på lördagen och varit ute på lite galej i Åhus. Ja, hör och häpna. Det kan vara liv och rörelse i Åhus.

Vädret var underbart och vi hade med oss blåbär och vispgrädde. Sibyllas kokkorv original på burk till kvällsmat och en massa godsaker till frukost. Fabian och jag tänkte stanna i båten i Edenryd över natten.

Vi tog det lite lugnt i hamnen i Åhus. Pappa småpulade med båten. Jag satt och läste tidningen och Fabian gjorde vad han kunde för att vi skulle få skavsår i öronen. Glassbåten förärades med ett besök. Lakrits och kokos i en stor strut. Herregud! Måste de lägga i så mycket glass i strutarna. Nej, jag vet. Man ska inte klaga. Men två kulor är i verkligheten sex. 

16.56 lämnade vi Åhus för färd mot Edenryd. Segelvädret var perfekt. Vi gick för motor hela rännan ut i och med att vi hade Fabian med oss. Vinden var ostlig och vi gick rakt i vind och kunde hissa segel utan problem. Det vara bara det att när vi väl bestämde oss för att börja segla. Då bestämde sig gud den allsmäktige för att blåsa lite härifrån. Lite därifrån. Lite härifrån igen. Sen där borta ifrån. Därifrån igen. Vågorna blev högre och högre och längre och längre. - Mamma jag är kissig... Shit! - Jag går ner med honom, erbjöd sig pappa snällt. Men jag är inte en så van seglare att jag kände att jag ville kaptena med min son och min far i ruffen... Det var bara att ta tag i eländet och ge sig ner. Och upp snabbt som f-n igen. Numera växer det blåbär på havsbotten i Östersjön och tången har smak av lakrits och kokos... blandat med finskorporna från förra seglatsen.

Det blåste så Fabian blev rädd och vi fick bädda ner honom under filten. Sen sov han gott en stund. Vaknade till. Frågade om vi inte var framme snart och somnade igen. Sov gott en stund. Vaknade och sa att han inte tycker om att segla. Somnade igen. USW... som de säger i Tyskland.

Där kunde vi hamnat om vi haft otur. Eller tur. Välj själv! Det blåste hit och dit och vi kom inte framåt. Vi slog och slog och förflyttade oss nog några decimeter åt gången. Riktigt så illa var det kanske inte. Men det kändes så. Pappa fick både kaptena och gasta. Erika Landkrabba! Hrmpf!

Pappa bad mig hålla lite kolla på sjökortet. Och det gjorde jag i ungefår två mikrosekunder. Någon som spytt i motvind någon gång?

- Mamma jag är kissig!

NEJ! NEJ! NEJ! Kissa på dig.... Näe förlåt.. jag ska hjälpa dig. Hjälpen bestod i att pappa hade en spann i en av sittbrunnarna. Och jag kan säga att det var med nöd och näppe mamman klarade av att lyfta på locket och ta fram den, låta lilleman hala ut den lille och kissa i spannen(han på ena sidan rorskulten och spannen på andra, med morfar vilt försökande med att hålla båten på rätt kurs i vågorna) innan det var dags för ett barhäng, förlåt relingshäng, igen. Någon som tömt kissespannen och spytt i motvind samtidigt någon gång? Och nej jag kunde inte bytt sida. Det vet alla som varit sjösjuka. Det finns inte tid för något... annat än att förorena Österjön. Eller kanske rena den...

Vi tog oss framåt i sakta, men vilt gungande mak och Fabian fortsatte tjata om att han ville vara framme. Det är inte kul att segla. - Jo då envisades morfar och jag. Det är jättekul! Raaaaaalf! Uuuuuuuulriiiiiiiik... Det är jättekul Fabian.... Ge mig en finskorpa pappa. Med mandelsmak. Jag är hungrig...

Fabian fick lära sig om skitpricken och andra sjömärken. När vi väl tagit oss in i rännan i Valjeviken mojnade vinden och det blev riktigt behaglig segling. - Åh vad det är mysigt att segla säger Fabian helt plötsligt. Pappa och jag tittar på varandra... -Ja visst är det Fabian...

Vi angjorde Edenryd ganska sent. Hungriga. Men som vanligt... glada! Proviant fanns ju och det var bara att ta sig till klubbhuset och värma upp Sibylla lite... Vill ni veta något äckligt! Hon var hårig under skinnet... Isch! Ett långt svart hår... Som tur väl var hade pappa med sig lite mat han ock!

Ja vad säger man! Finskorpor är djävligt bra att ha till hands. Gillebagaren borde snart sponsra oss....

Skepp ohoj. Spy är inte skoj!