Här glider vi inte runt på några räkmackor...

... men väl på mackor gjorda på kavring med sallad, en röra gjord på rödlök, parika, citronpeppar, persilja och creme fraiche och med rökt makrill. Det var så vi började seglingen i torsdags när jag spontanringde Anna för att fråga om hon hade lust att hänga med ut på havet. Och som vanligt är denna fantastiska kvinna med på det mesta...

Vi bestämde att vi skulle ses i hamnen klockan 19. Det var bara att slänga sig i bilen, köra och hämta upp pappsen på vägen och sen ner till hamnen. Eller rättare sagt, jag flyttade över mig själv och mitt pick och pack till pappas bil. Det blir billigare när han kör och så slipper jag ha honom som trafiklärare.

Vädret var så där sensommarperfekt. Sol. Lagom vind. Varmt.

Jag stökade i köket när Anna anlände till båtklubben och vi fick tid för lite tjejsnack medan jag gjorde mackor och pappa fixade till båten. Anna blev beordrad att sätta sig ner på en stol och bara njuta av tillvaron.

Vet ni hur gott det smakar med en makrillsmörgås klockan 19.30 en torsdag när höstsolen kittlar en på näsan, det småkluckar runt båten och pappa berättar gamla minnen... Nej det kan ni inte föreställa er.

Fru Kroon bjöd oss på en påse med perfekt mogna plommon till efterrätt och det tackar vi för. De är alltid lika glada och trevliga. Sånt gillar vi...

Vi gav oss ut vid åtta snåret och det var lagom vind för att få en inbiten gammal fiskardotter att direkt falla för det här med segling. Anna njöt, pappa njöt(tydligen så mycket att han helt plötsligt satte sig i knät på Anna. Kan bero på att han tappade balansen när det krängde till lite i båten. Men man kan inte vara så säker) Och jag njöt. Även om vinden var lite nyckfull och det inte var helt lätt att parera vågor och vind. Men jag börjar få rätt bra kläm på det. Och JA, vi lyckades hålla oss på rätt sida om de röda och gröna pinnarna... nästan... Det är inte så lätt, så skaka inte på huvudet. Det var mörkt. Vi hade fullt upp med att prata och umgås ju. Men vi gick i alla fall inte på grund. Inte den här gången.

Det finns en sten som ligger på en meter och vi gör tydligen allt för att försöka hitta den. Men jag tycker nog att vi kan försöka hitta den på ett annat sätt än att segla in i den. Jag har ställt frågan ett par gånger till pappa: - Var ungefär ligger den? Och jag får alltid samma svar: - Det vet jag inte, men det märker vi... Suck!

Vi gick nästan ända ut till skitpricken innan vi vände inåt igen. Och Östersjön vände också... Eller i alla fall så slutade det blåsa. Nu blev det ett sånt där fenomen igen med hängande lakan. - Pappa, du får kaptena, det är tråkigt när det inte blåser... Jag ska äta plommon nu. Anna vill du ha?

Så pappa fick kaptena medan jag och Anna käkade plommon och pratade. Vilket vi är vääääldigt bra på. - Pappa vill du kanske också ha plommon....?

Det tog en stund att ta sig in, men vad gör det. Jag kan bara hålla med Anna i hennes kommentar när vi passerade Nymölla: -Inte trodde jag att jag någonsin skulle säga att till och med bruket i Nymölla är vackert från havet.

Vi angjorde bryggan vid halv elva i sällskap med cirka 1 miljon flygfän som letade sig in i öronen och innanför kragen på jackan... Anna var nöjd, riktigt nöjd. Det är så kul när man kan glädja andra med så små medel. Vi var alla nöjda. Det var en fin tur.

Som kunde slutat med focken i Östersjön. När vi gjorde Caramba klar för natten så upptäckte jag att haken till focken hade öppnat sig och den gick inte att stänga... Ja ja, ingen större skada skedd, men det skapar ju mer jobb. Så är det att ha båt... Tur man har en gast som fixar allt sånt.

Jag måste ta tag i Malta nu. Jag längtar så tills hon blir klar. Här ska jobbas på henne hela vintern för till nästa vår ska hon ligga klar för segling... den lilla träpärlan. Sen ska jag spara till en lite större, snabbseglande båt... Det är så häftigt när det går fort... i en segelbåt...

Anna, Anna vi glömde äta Wienerbröden och skeppskorporna. Eller vi och vi, du din stackare fick inte kaffe och kaka. Pappa och jag slängde i oss en kopp kaffe och ett kladdigt wienerbröd när vi var klara med båten. Det måste vara perfekt för kroppen klockan elva på natten. Precis innan läggdags.. Du har fikan till godo vännen...

Tittar ut genom fönstret... bra vind... klar blå himmel...

- Hej pappa, är du ledig idag?

Skepp ohoj! Renbäddad koj!